fredag, februari 09, 2007

Det handlade aldrig om Wild n Fresh

Jag tycker det var bra att facket vann i Göteborg, men jag har svårt att känna någon genuin glädje över händelseutvecklingen. Arbetsmarknadskonflikter är nämligen sällan särskilt trevliga och det hade naturligtvis varit bättre om ägaren av salladsbaren Wild n Fresh istället för att kasta sig in i en meningslös principkamp med allt högre insatser istället satt sig ner och skrivit under det kollektivavtal som vad jag förstår det inte ens hade kostat särskilt mycket.

Vinnarna i konflikten blev nu alla som jobbar eller kan tänka sig att jobba inom restaurangnäringen. Genom att markera att facket faktiskt har förmågan att hindra arbetsgivare från att frångå kollektivavtalet förhindras en utveckling mot mer av vilda västern i sektorn. Det är det här så många har så svårt att förstå – att konflikten aldrig egentligen handlade om Wild n Fresh. Den handlade om villkoren för alla andra anställda i branschen. Därför är det som sagt inte svårt att ta ställning i själva sakfrågan.

Samtidigt finns det problem med vad som har hänt. Inom borgerligheten har man fått en efterlängtad martyr. Som jag tidigare skrivit använder högerns spin-doktorer detta för att skapa en berättelse om mörka fackpampar som låter den egna maktlystnaden gå ut över den lilla människan, här i form av den unga kvinnliga företagaren Sofia Appelgren.

Men faktum är att för den lilla människan är det livsviktigt att facket fortsätter vinna konflikter som den i Göteborg. Häri ligger en stor pedagogisk uppgift för den samlade arbetarrörelsen. Att vinna själva slaget är en sak; men ska vi inte förlora kriget krävs det att vi också förmår förklara varför det är vi slåss.

Joel och Magnus skriver bra om detta.

Andra bloggar om: , , , , och annat intressant

25 kommentarer:

Anonym sa...

"istället för att kasta sig in i en meningslös principkamp med allt högre insatser istället satt sig ner och skrivit under det kollektivavtal som vad jag förstår det inte ens hade kostat särskilt mycket."
- Varför sätter inte du dig bara ner och ansöker om medlemskap i något av allianspartierna nu när ni förlorade valet? Allt skulle ju bli så mycket enklare och som jag förstår det så skulle du som politruk få minst lika bra lön!

"Att vinna själva slaget är en sak; men ska vi inte förlora kriget krävs det att vi också förmår förklara varför det är vi slåss"
Jag är idel öra...

P.S det råder s.k föreningsfrihet i Sverige. Något att slå upp och plugga på under helgen!

Anonym sa...

Jag tror att hela incidenten känns som ett smutsigt hantverk, oavsett vilka politiska sympatier man har. Jag skulle hellre föredra lagstiftad minimilön, där partipolitiskt obundna tjänstemän granskade arbetsgivarna.

Johan Sjölander sa...

Fredrik, jag är säker på att du är en tänkande människa som kan skriva logiskt sammanhängande kommentarer utan att krydda med osakliga personangrepp. Varför inte visa det någon gång?

Attila, jag håller inte med eftersom ett sådant system skulle leda till en mindre flexibel arbetsmarknad. Framförallt tycker jag att det ligger något väldigt sympatiskt i att parterna faktiskt tar ett ansvar för arbetsmarknaden, och inte överlåter allt åt staten.

Jonas N sa...

Johan
I den här frågan var det ju precis tvärtom. Att facket inte inte överlät ansvaret till parterna!

Märk väl, HRF var inte part i målet här!

Anonym sa...

Till Sjölander,
Nej, jag är inte heller en större anhängare av minimilöner, men å andra sidan kan vi inte ha intresseorganisationer som går icke-medlemmars ärenden. Vi har föreningsfrihet i Sverige, och det gäller även fackliga organisationer. När intresset för facket går ner krackelerar kollektivavtals-systemet. Något som skulle kunna vitalisera den svenska modellen vore politiskt neutrala fackföreningar. Ägarinnan till Wild n Fresh kanske inte slöt avtal pga politiska preferenser, och detta bör repekteras, vilket är omöjligt med nuvarande modell.

Magnus Persson sa...

mörka fackpampar som låter den egna maktlystnaden gå ut över den lilla människan, här i form av den unga kvinnliga företagaren Sofia Appelgren.

Nu väljer du totalt selektivt bort att nämna de anställda på salladsbaren. De är också små människor, ville inte heller ha kollektivavtalet, och blev också överkörda av facket.

Lennart Regebro sa...

"Genom att markera att facket faktiskt har förmågan att hindra arbetsgivare från att frångå kollektivavtalet"

Vilket ju inte behöver markeras. Det visste alla redan, och det står i lagen och allt sånt. Det som markerades här är alltså att facket har förmågan att hindra ARBETARNA att frångå kollektivavtalet. Och det är rätt intressant.

För varför ville facket prompt tvinga på arbetarna ett kollektivavtal som inte gav dom några fördelar? Jo, för facket får några procent av arbetarnas lön. Det ingår nämligen i kollektivavtalet, men det glömmer alltid facket att säga. Dom pengarna går bland annat som bidrag till sossarna. Vilket sossarna glömmer bort att säga.

Det du inte förklarar, och det ingen annan kan förklara heller, är varför facket skall ha rätt att tvinga till sig några procent av arbetarnas löner.

"Som jag tidigare skrivit använder högerns spin-doktorer detta för att skapa en berättelse om mörka fackpampar som låter den egna maktlystnaden gå ut över den lilla människan, här i form av den unga kvinnliga företagaren Sofia Appelgren."

Ja, för hon tog nämligen sina anställdas sida i kampen mot facket.

Jag tycker personligen att det är rätt ironiskt att det är arbetsgivaren som försvarade sina anställdas intressen mot facket, när hela poängen med fackföreningar en gång i tiden var att dom skulle försvara dom anställdas intressen mot arbetsgivarna.

Jag har personligen rätt svårt att sympatisera med maktfullkomliga fackpampar, och det är väl därför jag, som vanligt, tar arbetarnas sida.

Anonym sa...

Johan: Det var ett sarkastiskt inlägg tänkt att illustrera absurditeten i ditt "det hade ju varit enklare"-påstående. - Varför är Sofias val enklare och det val jag föreslog _dig_ göra så mycket svårare? Analogin är exakt.

Jag kan ju tillägga att i "min värld" _får_ fackföreningar verka - med bara ett liitet undantag - de skulle inte få använda tvång. Vari ligger problemet?

Anonym sa...

"Genom att markera att facket faktiskt har förmågan att hindra arbetsgivare från att frångå kollektivavtalet förhindras en utveckling mot mer av vilda västern i sektorn"
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=616050

Djupare än så satt inte "solidariteten".
(och SAP ville göra precis likadant i samband med personalminskningar efter valet. Det vet du.)

Det är tydligen skillnad på folk och folk..

Johan Sjölander sa...

Fredrik, nu förstår jag faktiskt vad du menade med din första kommentar. Rätt konstig poäng, men ok, det fanns en poäng. Du menar alltså att Sofia A tog en politisk fight för att slippa avtal och att att hon skulle skrivit på är att jämföra med att jag som socialdemokrat skulle tvingas byta parti?

Jo, det är så det blev. Men jag tror faktiskt inte att det hade behövt bli så. Mitt intryck är inte att det var Sofia A som valde att göra storpolitik av sin salladsbar, det valet gjordes av andra.

För övrigt råkar jag rätt bra känna till bakgrunden till snacket om att (s) ville frångå LAS. Och det är såklart fullkomligt skitsnack. En av fördelarna med vårt system är nämligen just att man - tillsammans mellan fack och arbetsgivare - kan undanta vissa nyckelpersoner från turordningslistan om man är överrens, dvs om arbetsplatsen verkligen behöver dessa personer. Det var det som hände på riksdagsgruppen, och det är inget konstigt med det.

Alla ni andra - facket företrädde sina medlemmar. Eftersom alla andra (vilket ju inkluderar en massa HRF:are) i sektorn förlorar när arbetsgivarna känner att det är fritt fram att frångå kollektivavtalet. Vilket är vad mitt inlägg handlar om.

Magnus Persson sa...

Och det är precis där du missar vår poäng Johan. Det är inte bara medlemmar i facket som är små människor, det finns även små människor (även de som inte är företagare) som inte är medlemmar i facket. Din kommentar säger tydligt mellan raderna att du ändå tycker att det är okej att sätta sig på små människor, oavsett om de är företagare eller arbetare. Bara de inte är medlemmar i facket...

Facket är en privat intresseorganisation som inte borde ha sådana här specialprivilegier (att diktera enskilda medborgares liv) - det hade inte varit accepterat att ge det till andra intresseorganisationer.

Om det nu är så viktigt med kollektivavtal att det i praktiken ska vara obligatoriskt (hela poängen med demonstrationen var ju att visa att det i praktiken är omöjligt att säga nej till ett erbjudande från facket), varför tar då inte LO och använder sin partipolitiska gren och kräver ett lagkrav på kollektivavtal? Som det är idag finns nämligen inte något sådant.

Johan Sjölander sa...

Magnus, jag noterar att du nu använder de anställda på Sofias salladsbar som gisslan. Det är nu plötsligen de som skulle blivit fruktansvärt överkörda om avtal hade tecknats.

Till att börja med så handlade nu inte konflikten bara om dessa anställda, utan om tusentals fler i hela restaurangbranschen. Sedan kan man också fråga sig varför och hur starkt dessa anställda motsattse sig kollektivavtal. Är det månnde för att de på felaktiga grunder lurades i att ett avtal skulle sänka deras löner? Det skulle ju i sådana fall ge perspektiv på saken.

Men sedan är det också så, att det fackliga arbetet bygger på att löntagarna ska hindra varandra från att ge sig in i en låglönekonkurrens som i förlängningen ALLA FÖRORAR PÅ. Och ja, det innebär att det är mot mina intressen om du erbjuder dig att göra samma sak för en lägre lön.

Arbetsgivare har därför i alla tider försökt måla upp detta som att facket slår mot den lilla människan, i form av strejkbrytare etc. Vilket det egentliga intresset som liggre bakom är är dock inte särskilt svårt att se.

Anonym sa...

"använder de anställda på Sofias salladsbar som gisslan"
Undrar vilka som gör det...

"Är det månnde för att de på felaktiga grunder lurades i att ett avtal skulle sänka deras löner?"
Du menar att de små töserna på salladsbaren inte förstod bättre eller ens visste vad som var bäst för dem? Intressant.. Har du berättat det (vågar du?) för genus-falangen inom SAP?

"Hindra varandra från att ge sig in i en låglönekonkurrens som i förlängningen ALLA FÖRORAR PÅ"
Vad bra att du med tvång ska "hjälpa" mig och "alla" andra... Varför vet Jag inte mitt eget bästa? Hur kan Du veta mitt bästa?!

"det innebär att det är mot mina intressen om du erbjuder dig att göra samma sak för en lägre lön."
Visst, så är det för mig också. Jag anser mig bara inte ha rätt att köra över andra människors fria vilja. Konkurrens på en fri marknad är så _väldigt_ mycket mer än din inbillade lönesänkarspiral..

Magnus Persson sa...

Det är nu plötsligen de som skulle blivit fruktansvärt överkörda om avtal hade tecknats.

De ville ju inte ha ett kollektivavtal (vilket även framgått i pressen), så varför skulle de inte vara överkörda? Nu blev det förvisso inget kollektivavtal, men att de riskerar att helt förlora jobbet är knappast någon förbättring.

Men sedan är det också så, att det fackliga arbetet bygger på att löntagarna ska hindra varandra från att ge sig in i en låglönekonkurrens som i förlängningen ALLA FÖRORAR PÅ.

Löntagare != fackmedlemmar. Så det där som du skriver är inte alls hur det fungerar i praktiken. Låt mig formulera om meningen så att den stämmer bättre med verkligheten:

Men sedan är det också så, att det fackliga arbetet bygger på att medlemmarna i facket ska hindra samtliga löntagare, även de som inte är med i facket från att ge sig in i en låglönekonkurrens som fackmedlemmarna förlorar på.

Du visar precis som ovanstående talare redan sagt en förvånande okunskap om marknadsekonomier och konkurrens. Ja, en viss liten press nedåt skulle antagligen fås eftersom vi har en artificiellt hög arbetslöshet i Sverige. Det skulle dock inte bli en fortsättande nedåtgående spiral - av den enkla anledningen att när lönerna sjunker söker sig folk till andra yrken. I förlängningen innebär alltför låga löner i förhållande till arbetsuppgifterna alltså till att det inte är arbetstagarna som konkurrerar om anställningarna, utan arbetsgivarna som konkurrerar om arbetstagarna. Dessutom har vi sociala skyddsnät i Sverige som det är mer eller mindre omöjligt att konkurrera med, så de innebär i praktiken en lägre gräns.

För övrigt konstaterar jag att det i det aktuella fallet inte är aktuellt med en debatt om att salladsbaren skulle ha lönedumpat. Hittills har jag inte sett ett enda trovärdigt bevis för detta - snarare har uppgifterna i media varit att timlönen på salladsbaren varit betydligt bättre än för branschen i övrigt, även om det skiljt något i listan över övriga förmåner.

Lennart Regebro sa...

"Alla ni andra - facket företrädde sina medlemmar."

Det är väl kanske sant. Eller snarare, dom företrädde sina fackpampar. Som ju är medlemmar. Dom vanliga medlemmarna har ingen som helst fördel av att tvinga på arbetarna på Wild'n Fresh ett kollektivavtal.

Men låt oss låtsas att dom faktiskt företrädde sina medlemmar. Det svarar ju fortfarande inte på frågar om varför facket (och dess medlemmar, då) har rätt att tvinga till sig en del av icke-medlemmarnas lön.

Jag tycker inte att dom har den rätten. Sjölander och alla andra sossar och socialister anser detta. Varför vägrar dom tala om.

Johan Sjölander sa...

Magnus tolkade det jag skrev som;

"Men sedan är det också så, att det fackliga arbetet bygger på att medlemmarna i facket ska hindra samtliga löntagare, även de som inte är med i facket från att ge sig in i en låglönekonkurrens som fackmedlemmarna förlorar på."

Och det är väl i stort sett riktigt. Eftersom den fackliga styrkan skulle minska betänkligt om det vore fritt fram att anställa icke fackanslutna till betydligt lägre löner. Vilket skulle försvaga alla löntagares position på arbetsmarkanden, och inleda den spiral neråt jag beskrivit.

Magnus Persson sa...

Det du beskriver stämmer bara förutsatt att arbetsgivare ges rätten att diskrimera fackmedlemmar - vilket för mig är en självklarhet att de inte ska få göra. Lika självklart som att facket inte ska få sätta sig på enskilda medlemmar som inte vill företrädas av dem.

För övrigt skulle just den situationen du beskriver leda till en betydligt förbättrad rekryteringssituation för facket, och problemet skulle lösa sig mer eller mindre av sig självt.

Johan Sjölander sa...

Så Magnus, du menar att arbetsgivare inte ska få anställa vem de vill? Det vore ju en intressant inskränkning i äganderätten förvisso, men inte riktigt i linje med vad du verkar argumentera för i övrigt. Och frågan är om du egentligen är för en sådan modell; där man via lagstiftningen (eller på annat sätt) kan hindra arbetgivare från att anställa icke-fackligt organiserad arbetskraft med hänvisning till att det vore diskriminiering. För om man inte har det, faller nämligen resten av din argumenation.

Det går inte att förstå arbetsmarkanden genom att enbart lägga på ett filter av abstraherade nationalekonomiska modeller av neoklassiskt snitt. Relationerna på arbetsmarknaden handlar också om makt. Människor utnyttjas, av arbetsgivare, i Sverige och runt om i världen vareviga dag. Inte för att arbetsgivarna är onda, utan för att det tyvärr faktiskt ligger i systemts natur.

Därför behövs det en facklig motmakt. Att inte låtsas se detta är tyvärr farligt naivt.

Magnus Persson sa...

Vad gäller frågan om anställningar - det vore lätt att bland annat inte tillåta frågor om facklig organisering vid anställning, precis som det inte är acceptabelt (jag är faktiskt osäker på om det är lagligt) att fråga om politisk övertygelse, eller kanske ett ännu påtagligare exempel: planer att skaffa barn (vilket så vitt jag vet är olagligt. Så, problemet löst - arbetsgivaren får anställa vem han vill, men fackmedlemskap är inte en del av hans övervägande.

Jag har dessutom inte sagt att facket inte behövs ibland, eller till och med ofta. Du slår in öppna dörrar! Jag har menat att det är de anställda som ska bestämma när facket behövs - och inte facket självt, utan att fråga de anställda.

Slutligen menar jag inte heller att det går att förstå arbetsmarknaden genom endast ekonomiska modeller (oavsett sort), men att inte använda dem alls är lika felvisande. Att påstå att ett avskaffande av kollektivavtalsmodellen skulle ingalunda leda till en nedåtgående lönespiral - och genom att påstå det har du visat att du inte tagit hänsyn till grundläggande ekonomiska samband.

Johan Sjölander sa...

Magnus; så länge det är en konkurrensfördel att inte vara med i facket (iom att jag kan erbjuda mig att jobba för en lägre lön dvs sälja min arbetskraft billigare än en organiserad person) så säger det sig väl självt att det inte kommer att öka den fackliga organiseringen direkt. Det är väl bara att använda dina marknadsekonomiska modeller för att förstå den saken. Och jag tror handen på hjärtat inte att någon diskrimineringslagstiftning (som ju finns, är bra och bör finnas såklart) räcker för att råda bot på det (det krävs ju exempelvis att någon ska anmäla diskrimineringen, vilket bara det skapar uppenbara problem.)

Sedan till ditt löneresonemang. Det är klart att kollektivavtal inte är nödvändiga för att hålla uppe lönerna inom vissa sektorer - exempelvis där det råder brist på kvalificerad arbetskraft. Där fungerar marknaden alldeles utmärkt. Men för många som jobbar ser det inte ut så. Och det är det du missar i dina resonemang, att det finns en social verklighet att ta hänsyn till också. Och då blir kollektivavtalen nödvändiga för att hålla uppe lönerna, framförallt för de grupper som har svagast förankring på arbetsmarknaden.

Lennart Regebro sa...

"Därför behövs det en facklig motmakt. Att inte låtsas se detta är tyvärr farligt naivt."

Du slåss mot väderkvarnar, herr Sjölander. Ingen har sagt emot detta. Det är inte det saken handlar om.

Magnus Persson sa...

Nja, Johan, självklart skulle jag inte påstå att det är att det är billigare och enklare att teckna avtal med varje enskild löntagare. Jag kan aldrig tänka mig att administrationen är densamma för att förhandla enskilt med varje arbetstagare, exempelvis.

Vad det gäller löneresonemanget har vi drastiskt skiljd syn. Kollektivavtalen borde inte alls vara nödvändiga i en stat som Sverige - vi har ju ett socialt skyddsnät för just det syftet. Kollektivavtalen kan möjligtvis höja den nivån ytterligare - men endast för vissa grupper, då de inte är heltäckande.

Dessutom, om kollektivavtalen har en sådan viktig funktion förstår jag fortfarande inte att man inte från (s) begärt ett lagkrav på kollektivavtal. Det är ju redan det de-facto, det visar konflikten i Göteborg med all tydlighet...

I mina ögon är det en dum strategi att hålla uppe lönerna genom kollektivavtal som lägger lönerna på en nivå över marknadsvärdet. Att använda den strategin leder bara till arbetslöshet i de aktuella grupperna. Det man bör göra istället är att erbjuda ett fungerande socialt skyddsnät medan man hjälper dem att finna en annan försörjningsmöjlighet.

Det känns nog som jag trodde när jag gav mig in i debatten - vi kommer inte komma överens hur länge den än håller på. För mig är det en orubblig princip att privata intresseorganisationer, vilka de än är, inte ska få sätta sig på enskilda medborgare. För dig är det en lika orubblig princip att facket ska få göra just det.

Diskussionen har även belyst flera andra ideologiska skillnader, och varit allmänt intressant. (du är för övrigt en av de sossebloggare som jag tycker bäst motiverar sina åsikter - ta det som en komplimang att jag velat debattera här). Jag skulle med detta vilja tacka för en mycket intressant debatt! Jag återkommer säkert i senare inlägg. :)

Johan Sjölander sa...

Tack detsamma Magnus. Alltid trevligt med en meningsmotståndare som både kan argumentera och hålla en hyfsad ton. Du är hjärtligt välkommen tillbaka!

Anonym sa...

Jag efterlyser också ett svar på varför ni inte kräver att kollektivavtal ska vara obligatoriskt enligt lagen.

Att det skulle vara frivilligt att vara med i facket efter det här, det kan ni bara inte påstå nu. Något mer obligatoriskt har jag inte sett på länge.

Hade det verkligen varit frivilligt att stå utanför facket, då hade Sofia Appelgren kunnat ringa polisen och fått dem att föra bort HRF-demonstranterna eftersom HRF inte var part i målet. Någon sådan möjlighet hade inte Sofia. Polisen hade inte kommit.

Alltså ÄR det obligatoriskt.

Det innebär per automatik att det nu måste införas en lag om obligatoriska kollektivavtal. Denna lag måste gälla vid samtliga anställningar utan undantag.

Obs: minimilöner behöver inte lagstiftas. Lönenivån kan styras av kollektivavtal som förhandlas fram enligt kollektivanslutningslagen (en mer korrekt benämning än kollektivavtal). Det enda man behöver lagstifta om, det är att facktillhörighet och kollektivavtal måste finnas. Det är OK om ett land väljer den vägen. Men det måste vara lagen som styr och inte ett särintresse, hur stort särintresset än är.

Har Johan Sjölander några synpunkter på det?

Anonym sa...

Jag håller helt meddej Johan vad du skrivit och sen var det bra att den fria demostrtionsrätten vann. Käns lite obehaglt när man läser komentarerna på din sida att så många är imot den av dom som ska kalla sig Nyliberaler..

Ola